San Pedro de Alcántara 2019

Så var det dags igen att för femte gången dra ner till sydliga Spanien. Resan var planerad med fyra övernattningar, Hamburg, Tyskland, Colmar, norra Frankrike, Nimes, södra Frankrike och slutligen Almusssafes (Valencia) Spanien.

Vi hade meddelat hyresvärden att vi planerade att vara framme ca 16.00-17.00 på onsdagseftermiddagen och efter 333 mil helt utan intermezzon svängde vi upp utanför infarten till vår urbanicacion, 16.05.

Jo visst ett litet intermezzo blev det och naturligtvis i ett jävla garage. Kommer bilder nedan.

Vi hade lite snö i Frankrike men annars perfekt underlag och när vi närmade oss Malaga steg tempen till 19 grader. En underbar känsla.

Sämst bilförare är fransmännen som fortsätter att efter en omkörning svänga in precis framför dig. Varför? Jag säger bara lägg av!

Ni som följt bloggen tidigare kommer kanske ihåg att vi höll på bli utsatta för bilpirater för två år sedan. Samma sak hände nu i norra Spanien, en bil kör upp bredvid dig, pekar på takboxen och markerar att det är något fel. Vill sen att man skall följa efter dom in på närmsta rastplats där skumma kompisar väntar. Antagligen får man behålla kallsingarna men inte mer.

Så den gubben gick inte nu heller. Men det ger en otroligt skrämd känsla i kroppen.

 Årets första snö kom precis när vi drog i väg.

 Som vanligt fullpackad bil.

 Fantastiska vägar. Kör max 115km/tim.

 Garagehelvete i Nimes. När vi körde ner bilen höll vi på ca 30 minuter. Här får man tacka sin bilskollärare, Olle Fröjd som lärde ut start i backe. Inte kul och nervös blir man att man skall sabba bil och cyklar.

 Gott om plats är det ont om. Inget hände med bil och cyklar.

Stay tuned!

Sierra Nevada.

Poolside, femton meter från vår uteplats. (13,7 grader, ingen trängsel)

Håll ut.

Hej alla följare,

nya som gamla, snart drar bloggen LERBERSCHE i gång.

Från 1a februari kommer rapporter och spaningar från södra Spanien, San Pedro de Alcántara.

Här skall vi bo.

Ahaa, Lejonklippan.

JULGRAN 2018

Årets julgranstävling är avgjord och resultatet har dröjt något och meddelar att det var väldigt svårt i år att utse en vinnare.

Två utländska bidrag har inkommit, ett från Finland och ett från USA, Lewisburg, PA.

Totalt har vi fått in 18 bidrag vilket är rekord. Några plastgranar har vi hittat som tyvärr inte kan delta i huvudklassen men vi uppskattar de fina bidragen.

Nedan följer alla bidragen i icke rankad ordning och längst ned resultatet:

(Skärpan varierar tyvärr)

 Lindblad, Lerberget (tyvärr redan utslängd då den inte drack vatten och barrade så ända in i ....)

 Lotta Carlströms svägerska. Höganäs

 Nicolas Goff, Lewisburg, USA

 Kerstin Stenberg, Lerberget.

 Familjen Skoog, Floda.

 Familjen Holgersson, Lerberget.

 Felicia Bååth, Nyköping.

 Familjen Hoff Eriksson, Lerberget.

 Extra bidrag från Ulla- Maj Persson, Lerberget.

 Hasse Baeck från varmare breddgrader hittade ingen gran men ville vara med ändå.

 Fam Jonson, Sparreholm.

 Ulla-Maj Persson, Lerberget.

 Björn Jägvald, huggen på Syd-Långö utanförStrömstad. (Hmmm)

 Raimo Järvelä, Helsingfors, Suomi.

 Göran Andersson, Söööötäälje. (Tror han hejar på SSK)

 Familjen Svahn, Lerberget.

 Urbans svåger, Halmstad. (Tycker att jag ser ett riktigt vasst barskåp)

Familjen Månsson, Halmstad.



RESULTAT

Juryn ber om ursäkt för sitt sena resultat, men mycket fina granar har har gjort det hela försenat.

In the category Christmas tree outside Sweden the winner is:

Raimo Järvelä, Finland.

Runner up: Nicolas Goff, USA. Please note the elf at the top of the tree, has been with the family for 44 years.

In the main category the winner is: Familjen Skoog, Floda med en praktfull (dyr) Kungsgran.

Runner up and an honoralbe mention: Familjen Hoff Eriksson, med sin egenhuggna gran från Glimminge.

The consolation prize goes to: Göran Andersson, Södertälje.

Juryn Tina och Pelle tackar för visat intresse och hoppas på återseende i december.

USA 16 oktober 2018

Efter 49 år då jag senast var i USA bar det iväg igen till "over there", efter en inbjudan från våra vänner Deb och Jeff Ranck. Jeff och jag var bästa vänner åren 1968-69 när jag var där som "exchange student" och har nu fått kontakt igen tack vare Facebook.

Resan började med två dagar i New York, som verkligen är en fantastisk stad och lämnar otroliga intryck på många sätt. För att så snabbt som möjligt se "staden som aldrig sover" tog vi en "Hop on Hop off" buss okända och vi tror att vi såg det mesta av alla kända ställen.

Vad som inte är roligt med New York är att det är så fruktansvärt dyrt allt du gör och äter. Ovan de ruskiga priserna är det så otroligt irriterande med deras drickssystem. Alla ska ha dricks vad dom än gör. Jag säger "lägg av"!

Vi tog sen tåget från Penn Station till Harrisburg i Pennsylvania där Deb och Jeff hämtade oss. Mycket bra och bekvämt tåg och till skillnad från i Sverige perfekt i tid.

 Ready to go!

 Tåget till Copenhagen Airport.

 Detta är Boing 737 (men vi åkte med en Boing 787).

 Times square.

 Empire state building.

 Ground zero, 2762 personer döda.

Tre timmars kö för att komma till Frihetsgudinnan.

 The Trump World Towers.

 Times Square by night.

Snart är det Halloween.

2 maj 2018

Hemma.

Efter 333 mil kom vi hem till Lerberget helt utan missöden. Fina vägar men massor av bilköer runt Bordeaux och Paris. Å så dessa vägarbeten i Tyskland. Fri fart, jo man tackar, kanske 5 - 6 km men är det tvärnit. Fattar inte detta att det aldrig tar slut. Att dom tyska fartdårarna inte blir tokiga, inte imponerad av det tyska vägnätet.

Nu när vi är hemma tar denna reseblogg slut och bloggaren ber om ursäkt att jag inte varit så flitig som jag brukar vara. Spaningarna tar ju tyvärr slut men Lerbergsche kommer tillbaka medan ni minst anar det. Tack att ni följt bloggen.

 Första stoppet, Aranjuez, Madrids Versailles. Detta är utsikten från vårt rum, tredje gången vi bor där.

 Samma rum, imponerande.

 Köer runt Bordeaux.

 Här hamnade vi, mitt i vindistrikten. Kanon mysigt.

 Fullt tryck i blomningen.

 Härligt ställe och en välladdad bil.

 Madam där vi bodde sa att löven kommit ut för bara 3 dagar sedan. Det blir vin i år också.

 Kända Bordeaux viner, eller?

 Tysklands mest kända skylt.

 Nej men, har dom inte med belysning också. Tjäna pengar i Tyskland, börja tillverka vägarbetesskyltar.

 Sista stoppet, ett favoritställe mellan Bremen och Hamburg.
Blev det snitzel och öl eller blev det snitzel och öl?

Talar för sig själv.

15 minuter till sen Snäckvägen i Lerberget.