Lerberget 23 mars 2015

Så var vi tillbaka i Lerberget efter två månader och 12 dagar och en hemresa på 351 mil och totalt 947 mil sen vi lämnade vårt hus den 11 januari.

Men fy "sören" vad vi sett saker och upplevt,  i stället för flyga. Det är märkligt att man inte blivit trött under de långa dagsresorna men man är ju tok koncentrerad när man har så mycket trafik runt omkring sig hela tiden.

Då smakar en liten "rackare" alltid lite bättre innan middagen på de olika hotellen vi bott på.

Tina och jag är toknöjda med vår resa som gett mersmak. Nu börjar vi förberda oss för en Garbo säsong och golfen som gett oss båda mersmak. ( Bolljävul nu ska du fanimej flyga åt rä......)

Bloggen kommer igen när båtsäsongen börjar och bloggaren tackar för all uppmärksamhet och hoppas ni haft trevligt med att följa oss på vår första pensionärsresa.

Pelle och Tina

 Helsingborg från färjan Hamlet mitt i sundet.

Fyren Svinbådan mitt i sundet en kärt märke strax innan Lerberget.

Okejdå, ett missöde som hände i pissgaraget i Murcia som jag aldrig skulle gett mig in i.
"Kan du rikta det här" sa jag till kisen på Sportson cykelaffär i Helsingborg. Kort svar: glöm det.

Spanienresan 21a och 22a mars 2015

Vi lämnade Montpellier och vårt hotell som var nybyggt och nästan tomt på gäster. Vi gav det högt betyg på appen, Trippadviser. Vi satte fart norrut på icke "peage" vägar  men till slut gav vi upp. Det går för jävla sakta. Fransmännen får skinna oss på bananer men motorvägarna  är fantastiska.

Efter ganska exakt 80 mil landade vi i Colmar, strax söder om Strasbourg. Vid en av rondellerna såg vi detta, (se nedan). New York, eller?

22 mars, ytterligare 802 km är vi nu i Hamburg, helt enligt våran resplan. Nog skällt om Fransmännens körning, men i Tyskland går det undan. Helvete vad dom kör, flera bilar i 200 till 250 km, så det gäller att ha uppsikt i backspegeln. Lägg av Fritte, ta det lugnt.

Glömde berätta, att lite norr om Lyon, går Fransmännens stolthet, TGV. När rälsen går som närmast motorvägen, kom ett TGV precis bredvid oss och, om man säger, "ta dig i rövhålet Fritte" med din BMW, här snackar vi 350 km/timmen.

Nu har vi bara spurten kvar i morgon, och vi säger Lerberget "Here we come"!

Skulptören till frihetsgudinnan är född i Colmar, och heter Auguste Bartholdi.

 Så många vårtecken vi sett på väg norrut, lövträd som spricker ut, fågelsång, så håll ut, det kommer snart till Sverige.

Finalblogg från vår Spanienresa kommer i morgon kväll.

Fredag 20 mars 2015

Blogg både den 19e och 20e får inte bli någon vana men,

vi reste från Valencia ganska tidigt utan parkeringsproblem och det gick bra förutom ett riktigit skitväder med regn och blåst. Taskigt för dom som hade bokade golftider 09.46 på banan bredvid där vi bott.

Vi passerade många kända ställen som Tarragona, Bonracelona (1992), Perpingan, Narbonne och slutligen Montpellier. Gränsen mellan Spanien och Frankrike går mellan topparna i Pyrenéerna.

En bra och trevligresa, 814 mil, men efter hälften på icke "peage" fick vi nog. Det kostade men vi tjänade massor av tid.

Innan Barcelona stannade vi för en kaffe, macka och tankning på en Repsol station. Jag står där och tankar och plötsligt öppnar Tina bil dörren och säger "det kommer en fransman men en cigarett hitåt".

Han hade tydligen några "trevliga" ord  (merde, tu ma nerve etc) att säga till sin fru som hade problem med att få upp tanklocket medan han själv skulle ta ett bloss.

Jag skriker (höjer rösten) " hey, no cigaretts here",  han tittar på mig samtidigt som han skäller på sin fru och svarar. Detta är roligt för detta är Peter Sellers i Rosa Pantern) "jo sjud spik nise to mi".

Han fattar tydligen budskapet och lunkar i väg och rycker på axklarna, som bara en fransman kan. (Är jag så tuff?) Tyckte han tittade lite lurigt på oss när vi lämnade stationen före dom.

Vi hade några till episoder man fransk bilkörning, men det tar tid att berätta. Konklusion, fransmän kör för jävla illa. Tur att detta inte kommer i press samtidigt som Zlatans uttalande om Frankrike.

Nu somnar vi in på ett trevligt litet hotell strax norr om Montpellier och personalen är urtrevliga.

Stay tuned.

 Det här kommer upp på GPSen när vi kör in i ett annat land.

Kvällens restaurang, en ny kedja som specialiserat sig på kött från lokala slaktare och finns nu över hela Frankrike. Kanon och fullsatt.

Onsdagen och torsdagen den 18/19mars 2015

Så lämnade vi La Duquesa och solkusten efter två underbara månader. 330 mil hem och vi valde att göra det med en turistresa som motto.

Malaga, Nerja, Almeria, sydöstspetsen på Spanien (Punta Baja) och slutligen Murcia första dagen. Inte så långt men vi tittade mycket. Mest imponerande var väl grönsaksodlingarna efter Almeria i platstält , mil efter mil. Tomater, paprikor, squash, meloner etc helt otroligt och imponerande.

Väl i Murcia blev det lite cirkus. Försökte parkera bilen i världens minsta garage. Var varnad av receptionisten på hotellet som sa att det var trångt, men trodde det skulle gå då jag ofta känner mig som Christer Glenning från Trafikmagasinet. Sagt och gjort, och det hade kanske gått bra om det inte hade varit för cyklarna bak. Inte en chans att parkera. Smög fram och tillbaka men till sist gav jag upp! Men sen skulle jag ju ut också, och efter tagit av mig tröjan efter alla svettattacker, lyckades jag krångla mig ut. Jag får väl erkänna att jag får gå till cykelhandlaren i Väla och rikta fälgen på mitt bakhjul på cykel, men annars inga skador.  Nytt P-garage en bit bort, gingrogg och en trevlig lättmiddag på hotellet och sen god natt.

Den 19e mars och cirkusen fortsätter. Efter frukost går jag till garaget (ca 8 min bort) för att hämta bilen. Jag stoppar in min biljett i betalningsautomaten och trycker på knappar som dom ber mig på Spanska. Jag gör som dom säger, tror jag, men 72 € för en natt!!!!! för i helvete men jag betalar för vi vill ju iväg. När jag sticker in min biljett vid utgången säger dom, "ogiltig biljett". Jag tar den som jag fick när jag körde in igår och så vill dom ha ytterligare € 26, och då blev jag lätt uppretad (understatement). Jag går bort till vakten som naturligtvis inte är där, men trycker på knappen till högtalaren. Sen följer en underbar diskussion på taskig Engelska och min Spanska är ju ännu sämre. Jag hade betalt för tio parkeringar som dom hade som kampanj och kom först upp på dispalyen

Efter ca 50 minuters tjafs, (Tina ringde två gånger och efterlyste mig) släppte dom ut mig efter jag använde min störst charm och bästa försäljningsknep). Kostade €72 men slapp dom sista €26.

Surt så in i helvete.

Nu är vi norr om Valencia, lugna och fina på ett mysigt hotell och vi har kört igenom klassiska orter som Torrevieja, Alicante och Benidorm.

Stay tuned med Lerbersche.
 Grönsaksodligarna i plasttält.

 Mer grönsaksodlingar i plasttält.

 Ännu mer grönsaksodlingar i plasttält.

 Punta Baja.

 Inte så bra väder i dag på strandpromenaden i Torrevieja.

Museum för Volvo Ocean Race. Här gick ju starten i Alicante.

Benidorm.

r

 Benidorm, mysig turistort eller?

I Benidorm finns Spaniens högsta bostadhus, alldeles nybyggt. 47 våningar men är helt övergivet. Byggstaket runt byggnaden är stängda,  krossade rutor på bottenvåningen och inte en hyresgäst. Min svåger som Googlat rapporterar att huset är nu till salu för 90 miljoner €. Slå till, tragiskt.

Tisdag 17 mars 2015

Kära bloggföljare,

i morgon startar vi vår (vår) resa hem till Lerberget. Liten Göteborgsvits. Vi har förberett packning, bilen, takboxen och i morgon lastar vi på cyklarna.

Som tur var har det regnat ganska mycket här nere i dag för första gången under två månader. Ett gott tecken för oss eller?

Följ oss på vår resa genom i Europa hem. 3300 kilometer, hemma troligen på måndag.

Tack Spanien, La Duquesa och Pia och Ulf, vi ses nästa år.

Sista bilden på Gibraltarklippan (garanterat käre svåger, Micke). Men snyggt är det!

Torsdag 12 mars 2015

Så var vi där tillbaka, med vapnen i högsta hugg. Solen lyste och varma vindar, kraftiga på slutet och lite kallare. Vi hade två par "finnpajsare" framför oss och vi fick vänta på varje hål. Det blev en femtimmars men den stod man ut med (nästan) på en av de vassaste banor jag (vi, jag har spelat några fler än Tina) spelat. Vilken upplevelse.

Svenska juniorlandslaget var där på träningsläger, kul och se alla stöpta i samma form, klädsel, gång frisyrer och dom slår ju långt så in i helvete. Några hade vagn vilket jag tror är bra för alla unga ryggar och inte tuffa sig och bära.

Vi blev i hoplottade med en tyska, Fruenken, en mycket speciell människa, som har lämnat minnen hos oss. Ålder? vi gissar runt våran ålder och en golfare av klass. Hon berättade efter några hål att hon spelade på 4 i hcp och var mycket hjälpsam att berätta om varje hål hur vi skulle spela och placera bollen för våra andra slag. Nu kunde vi inte lyda hennes råd men ändå.

Hon öppnade med en "nice bird" på ettan efter en riktig bamse drive. I Spanien säger man "El smasko grande" om en dito. Hon var riktigt duktig och riktig trevlig även om hennes saker och lir var lite viktigare än vårat. Hon var en sportmänniska rakt igenom, duktig tidigare i tennis, landhockey och säkert mer, berättade hon.

Tina hittade sitt spel direkt och hade 18 pinnar på första nio på denna spektakulära bana. Bloggaren började i gammal god stil, dyng lir, men sen hände något. Tack, timingen kom och det kändes underbart, bamsen lång och rak, järnklubbor och veken (wedgen) satt nästan som i gamla dagar.

Sen är det svårt att scora bra men kul var det och gav en otrolig golfaptit. (Sen var det ju gratis, tack Il Capitano).

 

Sorry Micke , här är Gibraltar klippan igen.

Gick lite ut till höger men var i spel.

164 meter till mitten av green. Vinden sida med. för mig 19 gradaren, gick bra lite på vänstersidan.
(om ni är intresserade, chip med veken och två puttar.)

Tisdag, onsdag den 10-11 mars 2015

Det är svensk sommar i Spanien och nu är det inte tufft att leva. Sol från en klarblå himmel, knappast någon vind och för den som vill bada i havet mäter vi, 16.5 grader och i poolen vid våran urbanizacion17,4. (Fortfarande ingen trängsel så jag behöver inte tänka höger eller vänstervarv när jag sträcker ut).

I morgon peggar vi upp 11.50 på Alcaidesa Links, som vi sett fram emot snart en vecka. Väderprognosen är bra, kanske lite mer vind än de senaste dagarna. Golf är tillräckligt svårt utan vind, så vi får se.

Om det gör någon nytta eller inte, så tillbringade jag en timme på driving rangen vid golfbanan nedanför oss, La Duquesa Golf and Country Club. Kändes stundtals bra, men jag vet hur det blir när man står på första utslaget. (Har man blivit kallad "mannan med den snygga provswingen" så har jag små förhoppningar. Som ni läser, taskigt självförtroende (när det gäller golf).

Hur som helst, Tina och jag ser fram emot en fantastiskt golfupplevelse.

Fortsättning följer, stay tuned with Lerbersche.

Vid Paseo de Martinos al Sabanillas. Sämre kan man ha det.

 "Russinen" var inte av bästa klass. (Don efter person)

Kanske skall sträcka på vänsterarmen lite bättre?

Men himlen är ruskigt blå, klockan är ca 10.20.

Söndag 8 mars 2015

Vi gjorde en utflykt till Alcaidesa lite bortom Sotogrande mot Gibraltar och det var fantastiskt vackert. Jag fick ju två greenfeebiljetter i present härom kvällen och nu ser vi framemot torsdag, då vi peggar upp på Alcaidesas linksbana. Smaskens. Hoppas bara att upplevelsen inte blir förstörd av bedrövligt golfspel.

Vyerna är bland det vassaste vi sett och nedan en liten försmak av denna otroliga anläggning med två 18 hålsbanor i toppskick.

Ber om ursäkt för ytterligare bilder på Gibraltarklippan, men den ligger ju där. (Det är min svåger M som har klagat)

På vägen dit såg vi rovfåglar, ca 20 stycken som låg och cirklade. Någon som vet vad det är?

 Tinas finkamera tog dessa bilder. Någon typ av örn, tror jag.

 Entre'n till klubbhuset.

 Märk båtarna som ligger på kö genom sundet.

 Pampiga klubbhuset.

 Här gäller det att vara rak som en brudgumsp....

Fredag 6 mars 2015

5 mars, det vill säga födelsedag för bloggaren. Grattis och lycka till. Shopping på det fantastiska varuhuset i Puerto Banus El Corte Ingles, och en  promenad i den fantastiska hamnen. Har varit där så många gånger men jag slutar aldrig att imponeras av de fantastiska båtarna som finns där. Kapitalet på alla båtar?

Ingen av dom kommer in i Lerbergets hamn, kanske de små båtarna dom har undangömda någonstans i skrovet.

Fin avslutning på restaurang Il Capitano som tog hand om oss på bästa sätt.

En fin födelsedag, tack.

 Tiramisu, med fyrverkeri.

Bilarna som står parkerade där är det heller inga fel på.