Lördag 28 februari 2015

Vi tackar, för nu har värmen och försommaren kommit till Estepona (La Duquesa). Den kalla vinden har bytts till en, fortfarande kraftig vind men en varm  dito.

Såren från golftävlingen är nästan läkta och jag ser fram emot nästa runda som troligen  blir på tisdag. Skall nog smyga ner på La Duquesa golf här nere och slå några "russin" för att få till "the rythym".
Alltid värt ett försök.

Vi har nu varit på stranden en och halvdag och riktigt njutit. i går lite för stora och kraftiga vågor för jag skulle hoppa i. Spanjorerna som sitter med mycket kläder på tror jag inte är sugna att hoppa i om någonting skulle hända, men i dag, underbart.  Glömde termometern (vilket inte hör till vanligheterna) men nu närmar det sig 16 grader. Fixar exakt temp i morgon.

Kändes konstigt att ligga i solstolen och lyssna på VM i skidor när snön föll lätt över Falun.

Såg till min stora förtjusning att Södertälje Sport slog Allsvenska vinnarara i sista matchen, alltid något men nu börjar allvaret till det "negativa" kvalet. Brrrrr! Kom igen Sport!!

Som jag sa tidigare på Facebook i dag att Olle Adolfsson skriver: "nu är det gott att leva". Vårt liv som pensionister har börjat bra.

Ser ni Gibraltarklippan?

 

Tre stolar?  vi vågade inte bara hyra en trots den nya fininköpta stolen från Kinesen.

 En liten Total Immersion.

Ganska kallt.

 

Ett toppenställe.

Sangria, yes!

Onsdag 25 februari 2015

Almenara Golf Club, Sotogrande

En underbar dag med strålande sol, lite kallt på morgonen när vi kom dit 08.30 för en Greensome tävling arrangerad av AHN (Asociasion Hispano Nordica). Föreningen är till för folk som tillbringar tid här nere på Solkusten (Costa del Sol), kortare eller längre tid.

Otroligt välarrangerat med våra namn på golfbilarna när vi kom dit och vilket hål vi skulle slå ut på, även vattenflaskor och långpeggar, alltså shootgun start. Vi blev ihoplottade med Liv och Curth (Kurre). Kurre var en klassiker som pratade hela tiden (t.o.m i baksvingen) och talade om för frun Liv hur hon skulle göra, trots att han var totalt oduglig.

Apropå oduglig, ställer jag mig i den skaran, framförallt i början och i slutet av ronden. Tyckte riktigt synd om Tina som kämpade för att vi skulle få i hop det.

Shanks, toppar, vrålhookar, det fanns ingen hejd på bedrövelsen, men sen helt plötsligt var allt på plats igen. "Bamsen" var lång och rak helt plötsligt och vi fick ihop 17 pinnar i mittenpartiet, bl.a med Tinas "hole in one" försök på vårat 5e hål.

Inte ens jag kunde missa en "tap in", nice bird och 4 poäng. Tack!

Men sen igen, vad händer? Får söka en golfdoktor.

En fantastik bana med otroliga vyer och vi fick i hop 25 poäng, vilket tydligen var ett normalt resultat på denna vackra men svåra bana. Greenerna är otroliga men mycket snabba och svårputtade.

Den tidiga middagen serverades i klass och stil med en trevlig prisutdelning, där vi tyvärr kammade noll (som min frisyr). Vinnarresultatet var bara 36 pinnar i en greensome!!, och fan om jag skött mig normalt.

Men det blev en underbar golfdag i vårt nya pensionär liv.

 Tinas hole in one försök, 124 meter.

 Helvete, något borde vi fått.

 Mäktigt!

Tisdag 24 februari 2015

Nu närmar det sig allvar. Tävling i morgon på Almenara Golf Club. En Greensome med hela scandinaviska gänget som bor här nere (jag tror vi är bland dom yngsta).

Seriösa som vi är bokade vi en tid för att känna på banan. Banan ligger på samma infart (med bom)som Valderama, men här är dom betydligt trevligare och greenfeen är bara 20% av deras, men kom igen.

En fantastisk med golfanläggning med häpnande golfvyer och otroliga golfhål. Inte lätt men golfslagen hade rättat till sig ordentligt sen senast men det fanns ju naturligtvis saker att reta sig på.

Tyskar!!!!!

Vi hade dom framför oss och bakom oss och ingen kunde spela golf och ingen kännedom av golfetikett. Tur att Tina har mål i mun och säger till (man kan säga på skarpen) när dom springer in i vår spellinje på vårt hål och suckar när vi ber dom flytta på sig.

Golfrundan tog 5 timmar och 20 minuter, inte OK. Men banan var fantastisk och vi har ju ingen brådska numera.

En underbar golfrunda i kraftig blåst blev det ändå och ölen, nej vinet, smakade smaskens med Tyska kolonin i bordet bredvid.

Idag har vi haft en fantastisk dag med en underbar himmel och inte så mycket blåst. Det blev en stund på poolside.

 Är det tyskar i vägen?

Var det inte golf, det här ser mer ur som vedhuggning.

Bolljävul, kom igen nu!!

 Kanske inte blir så dum ändå.

 Vårat första hål i morgon. Järn 8?

Litar på Tina.

 Tina har köpt denna tjusiga golfhatt. Hoppas det är en turhatt.

 Underbar sol och värme, vi snackar 14,4 i poolen. Hmmmm!

 Vilken himmel.

Nytvättade vapen för morgondagens tävling. Kan gå hur som helst.

Fredagen den 20 februari 2015

Upp ovanligt tidigt för att vara på plats för vår starttid 9.58 på La Canada golfklubb. Lite småkallt på morgonen men vilken golfdag vi fick tillsammans med våra nyfunna kamrater, Nisse och Ing-britt.

Underbart väder och nästan vindstilla och banan är minst sagt utmanande. Att toppformen är ljusår borta gör inte så mycket när man bara går och myser i solskenet.

Tina däremot slår riktigt fina golfslag och kommer att bli ankare nästa onsdag då vi skall spela en greensome tävling på Almenara golfklubb. Almenara golf ligger i samma område som Valderama och San Roque dit vi tog oss en sväng idag. Riktigt tjusigt. (Återkommer)

 Lite småkallt, men solen värmer .

 Lite småtufft utslag på ettan.

 Gräset "vilar sig" under vintermånaderna och blir inte riktigt grönt men ändå riktigt bra att slå ifrån.

 Härliga golfvyer.

 Från dom här lägena har man inte bästa inspelsvinkel. Som sagt, formen är låååångt borta.

 Där nere ligger hamnen i Sotogrande.

 Nu jävlar: en "smasko grande"!

 Kommer jag ut från träden igen?

 17e, ett korthål som kräver ca 145 meter carry. En så kallad "myrknu..... är det ingen ide att leta efter.

 Gibraltarklippan riktigt nära.

Ölen försvann snabbt och jag blev glad igen.

Torsdag 19 feb 2015

Kära Lerbersche följare,

i morgon kommer en golfblogg.

La de Swinge

I går åkte dom hem våra älskade barnbarn, Erik och Joel.

Söndag 15 februari 2015

 Efter en kall dag i bergen och Cancares, fick vi en underbar dag på strandpromenaden vid Sabanillas.
Marknad, lekpark, lunch, stenplockning på stranden och lunch hos vår nyfunne favorit "Italienaren".

Vassa damer kontrollerar lekparken.

 Erik, vänta på mej!

 Fick dom bästa stenarna.

 Tuffast på promenaden, eller?

Har vi det bra eller har vi det bra?

Tisdagen den 10 februari 2015

Inget vidare väder för annat än en utflykt. Vi satte kurs mot den lilla byn uppe i bergen som heter, Casares. På vägen dit passerade vi en fantastisk golfbana som heter Finca Cortesin, som är "The home of the Volvo World Match Play Championship. Vilken anläggning, Hotell och Spa i hösta klass.

Såg på deras hemsida att rummen varierar mellan SEK 4.614 - 7.460, och på greenfeen hade de ett "special offer", två personer inklusive golfbil, € 330 för 18 hål.

Upp i bergen låg denna stad, Casares från år 61. f.Kr och har fått sitt namn efter Caesar, som var där och botade problem med sin lever från en särskild källa i bergen.

Kanske något för andra stordrinkare, hmmm!

Speciellt var det i alla fall.

Banan mäter 6.805 meter från backtee. Här får ni ta i grabbar!

 

 Tempen sjönk till 11 grader uppe i bergen, från 14,5 nere hos oss.

 Tina tog denna bild på en risig dörr och då dök denna man upp precis i "knäppet". Jag tycker han ser skum ut.

 Vad är detta? Vi löste det inte, hjälp!

Håll i grejorna när ni vädrar sängkläderna.