Torsdag 5 februari 2015

En golfblogg.

En riktigt kall nordvästan men en underbar klarblå himmel och vi drog till golfbanan La Canada, som ligger mitt i om rådet där några av Europas bästa golfbanor ligger. Valderama, (där man inte ens får stiga ur bilen), Sotogrande och San Roque. Säkert inte i samma fina kondition som dom, men ändå, en riktigt fin golfbana. Skiljer ju endast ca SEK 2800 per näsa i Greenfee.

Tuff och supersnabba greener och men en kall vind blev det utmanade men en underbar golfdag.

Den började lite konstigt, efter två jättefina utslag av både Tina och mig, drog jag mitt andra slag till vänster och fick gå och leta. Tina kvar på green och då kommer det en fransman som gått ensam mellan bollarna och drar upp (en topp) bollen på green. Både jag och Tina reagerade ganska kraftigt och frågade vad in i helvete han höll på med ( på engelska). Han ursäktade sig på en Kommissarie Cloeaseu engelska, men det hjälpte inte. Idioooot!

Han frågade om han fick slå sällskap med oss, men det var inte att tänka på då smockan hängde löst.

Putta ut och stick, sa jag, vilket han gjorde. Såg honom på väg hem när vi vände efter nio. Han vinkade glatt. Otroligt!

Efter 18 hål satt vi och drack en öl och då kom det fram en norrman och bad oss komma över till deras bord. Mycket trevlig gest.

 Fantastiska vyer över medelhavet.
 En vithäger övervakade vårt närspel på 5e hålet.

 Det var inte vackert att skåda, jag sticker!

 Nu är Gibraltarklippan och Atlasbergen nära.

 Jävlar, lite mycket vänster.

Men är det någonting som jag har kvar av gamla takter så är det att hitta golfbollar.

Underbara golfhål.

Från den övre platån där gul tee stod långt fram behöver du en carry på ca 185 meter om du tar Tigerline. Lindblads "Bamse" var uppvärmd, inga problem.

En underbar golfdag, och för både Tina och mig blir det bättre och bättre.