Torsdag 12 mars 2015

Så var vi där tillbaka, med vapnen i högsta hugg. Solen lyste och varma vindar, kraftiga på slutet och lite kallare. Vi hade två par "finnpajsare" framför oss och vi fick vänta på varje hål. Det blev en femtimmars men den stod man ut med (nästan) på en av de vassaste banor jag (vi, jag har spelat några fler än Tina) spelat. Vilken upplevelse.

Svenska juniorlandslaget var där på träningsläger, kul och se alla stöpta i samma form, klädsel, gång frisyrer och dom slår ju långt så in i helvete. Några hade vagn vilket jag tror är bra för alla unga ryggar och inte tuffa sig och bära.

Vi blev i hoplottade med en tyska, Fruenken, en mycket speciell människa, som har lämnat minnen hos oss. Ålder? vi gissar runt våran ålder och en golfare av klass. Hon berättade efter några hål att hon spelade på 4 i hcp och var mycket hjälpsam att berätta om varje hål hur vi skulle spela och placera bollen för våra andra slag. Nu kunde vi inte lyda hennes råd men ändå.

Hon öppnade med en "nice bird" på ettan efter en riktig bamse drive. I Spanien säger man "El smasko grande" om en dito. Hon var riktigt duktig och riktig trevlig även om hennes saker och lir var lite viktigare än vårat. Hon var en sportmänniska rakt igenom, duktig tidigare i tennis, landhockey och säkert mer, berättade hon.

Tina hittade sitt spel direkt och hade 18 pinnar på första nio på denna spektakulära bana. Bloggaren började i gammal god stil, dyng lir, men sen hände något. Tack, timingen kom och det kändes underbart, bamsen lång och rak, järnklubbor och veken (wedgen) satt nästan som i gamla dagar.

Sen är det svårt att scora bra men kul var det och gav en otrolig golfaptit. (Sen var det ju gratis, tack Il Capitano).

 

Sorry Micke , här är Gibraltar klippan igen.

Gick lite ut till höger men var i spel.

164 meter till mitten av green. Vinden sida med. för mig 19 gradaren, gick bra lite på vänstersidan.
(om ni är intresserade, chip med veken och två puttar.)

Tisdag, onsdag den 10-11 mars 2015

Det är svensk sommar i Spanien och nu är det inte tufft att leva. Sol från en klarblå himmel, knappast någon vind och för den som vill bada i havet mäter vi, 16.5 grader och i poolen vid våran urbanizacion17,4. (Fortfarande ingen trängsel så jag behöver inte tänka höger eller vänstervarv när jag sträcker ut).

I morgon peggar vi upp 11.50 på Alcaidesa Links, som vi sett fram emot snart en vecka. Väderprognosen är bra, kanske lite mer vind än de senaste dagarna. Golf är tillräckligt svårt utan vind, så vi får se.

Om det gör någon nytta eller inte, så tillbringade jag en timme på driving rangen vid golfbanan nedanför oss, La Duquesa Golf and Country Club. Kändes stundtals bra, men jag vet hur det blir när man står på första utslaget. (Har man blivit kallad "mannan med den snygga provswingen" så har jag små förhoppningar. Som ni läser, taskigt självförtroende (när det gäller golf).

Hur som helst, Tina och jag ser fram emot en fantastiskt golfupplevelse.

Fortsättning följer, stay tuned with Lerbersche.

Vid Paseo de Martinos al Sabanillas. Sämre kan man ha det.

 "Russinen" var inte av bästa klass. (Don efter person)

Kanske skall sträcka på vänsterarmen lite bättre?

Men himlen är ruskigt blå, klockan är ca 10.20.

Söndag 8 mars 2015

Vi gjorde en utflykt till Alcaidesa lite bortom Sotogrande mot Gibraltar och det var fantastiskt vackert. Jag fick ju två greenfeebiljetter i present härom kvällen och nu ser vi framemot torsdag, då vi peggar upp på Alcaidesas linksbana. Smaskens. Hoppas bara att upplevelsen inte blir förstörd av bedrövligt golfspel.

Vyerna är bland det vassaste vi sett och nedan en liten försmak av denna otroliga anläggning med två 18 hålsbanor i toppskick.

Ber om ursäkt för ytterligare bilder på Gibraltarklippan, men den ligger ju där. (Det är min svåger M som har klagat)

På vägen dit såg vi rovfåglar, ca 20 stycken som låg och cirklade. Någon som vet vad det är?

 Tinas finkamera tog dessa bilder. Någon typ av örn, tror jag.

 Entre'n till klubbhuset.

 Märk båtarna som ligger på kö genom sundet.

 Pampiga klubbhuset.

 Här gäller det att vara rak som en brudgumsp....

Fredag 6 mars 2015

5 mars, det vill säga födelsedag för bloggaren. Grattis och lycka till. Shopping på det fantastiska varuhuset i Puerto Banus El Corte Ingles, och en  promenad i den fantastiska hamnen. Har varit där så många gånger men jag slutar aldrig att imponeras av de fantastiska båtarna som finns där. Kapitalet på alla båtar?

Ingen av dom kommer in i Lerbergets hamn, kanske de små båtarna dom har undangömda någonstans i skrovet.

Fin avslutning på restaurang Il Capitano som tog hand om oss på bästa sätt.

En fin födelsedag, tack.

 Tiramisu, med fyrverkeri.

Bilarna som står parkerade där är det heller inga fel på.

Torsdag 4mars 2015

I dag blev en riktig slappar dag, men en härlig sådan, videor och bilder får tala:

Tina gick upp högst upp i vårt hus och tog dess fina bilder med sin finkamera: lite dis var det.

Hamnen i La Duquesa.

Blev det några Boquerones?

Välskött pool, 17,6 grader, smaskens.

 

Poolen på innergården.

 

Onsdag 3 mars 2015

Golfen på El Pariso, blev igen en besvikelse beträffande golfspelet. Banan, vädret och våra spelkamrater från England var toppen, men golfen, vad händer? Både Tina och jag brottas med att hitta den rätta timingen. Jag tycker dock att Tina imponerar med fina och långa drives men ju närmare green, hmm, kan bli bättre. Jag själv, varierar mitt spel å det grövsta. Bra drive, usla järnslag, usel drive, bra järnslag, usla drive och usla järnslag. En och annan putt slank dock ner i hålet. Nej, fy fa....

Jag tänker på liraren som hade problem med sitt spel under en längre tid. Han gick till sin pro för en analys. Dom gick ner på rangen, och pron sa åt honom att slå några slag. Efter en tio slag sa pron åt honom att han hittat lösningen. Killen skiner upp!

Pron säger, "nu håller du upp tre veckor, och sen lägger du av".

 Till och med kon med en trevlig koskälla undrade vad jag höll på med.

 En svart svan, har ni sett det förut? Han hoppades säkert att jag inte slå bort allt fint gräs som han mumsade på.

 Ut från trubbel igen, men kom igen nu!

Bob Hall från Brighton, en klassisk golfare med handicap 15,5, undrade säkert vad jag höll på när jag sa att jag börjat spela hösten 1965.

Måndag den 2a mars 2015

Klockan är nu 20 minuter över elva och jag sitter och skriver på våran "terrass" som ägaren av lägenheten kallar den, själv säger jag "ball...." skit i det, men underbart är det. Inte en vindpust och jag erkänner, jag har en "on the the side".  Skall snart gå och vika mig då det är golf på El Pariso i morgon. Jag vet bara en sak, det kan inte bli sämre än sist. Skön känsla.

Vilka dagar vi haft på stranden med dagen som topp. Badat flera gånger, tom simmat längre sträckor i otroligt saltvatten som nu är uppe i 16,8 grader. Franskmannan som vi lärt känna bredvid oss, repade mod och tog några krampaktiga simtag och fru Fransyskan hejade. "Bon courage mon cher mari", tyckte jag hon ropade.

Vi cyklade  ner till hamnen, och fick några tappas, utomhus, för första gången. Nu är stänkaren slut och jag säger god natt från ett fantastiskt Spanien och Costa del Sol.

 

Slet fram kameran för att ta ett kort på en glidflygare som passerade över stranden. Hmmm... men himlen är blå.

 

 

Nästa försök, inte mycket bättre. Tina Hjääälp. 

Vilken härlig känsla att sitta ute.